För några dagar sedan träffade jag några unga bulgarer som byggde gedigna skjul med kamin och skorsten och allt - i den svenska naturen. En av dem kunde engelska och när jag frågade honom om de inte räknade med att få problem med polisen såg han uppriktigt förvånad ut och frågade: Varför då?
I Sverige idag finns en ny sorts
grymhet. Människor som ingen vill anställa och som inte har någon
entreprenörsanda är hänvisade till en arbetsförmedling och en
socialtjänst med regler som ofta krossar all självkänsla hos
människor som redan är utslagna. Dessa människor skulle kunna
klara sig själva många gånger om det fanns alternativ, som att gå
ut i skogen och jaga och fiska och röja mark för odlingar. Eller om de åtminstone fick sälja saker på gator och torg! Men den som inte
passar in den nya kapitalistiska friheten ska nog inte ha någon
framtid enligt planerna?
Den s.k. arbetslinjen är ett rent
hyckleri. Det händer att människor blir dömda till samhällstjänst
och får göra olika sysslor som antas vara bra för samhället. Men
då frågar man sig varför inte de som är utslagna från
arbetsmarknaden kan få göra samhällstjänst mot en betalning
motsvarande existensminimum? Att plocka skräp i naturen eller andra
samhällsnyttiga sysslor skulle vara en lisa för de utslagna och
förtryckta.
Kan man verkligen betrakta finansadeln
som rättmätiga ägare till skogar, stadsdelar, torg och
arbetsplatser? Formellt är de förstås ägare, det har de ju papper
på, men på riktigt..? Kan någon äga jorden på riktigt?
Om jorden inte hade haft sin måne så
hade mycket varit annorlunda på jorden. Merkurius och Venus har
rotationer som är nästan bundna, vilket betyder att dagarna är
nästan lika långa eller längre än året. Det är lätt att förstå
vad en brännande sol hade gjort med jordens yta om dygnet hade varit
flera månader långt. Utan månen hade dagen varit alltför het och
natten alltför kall. Planeterna närmast solen får nämligen sin
rotation omvandlad till lägesenergi i banan runt solen p.g.a.
tidvatteneffekter.
Astronomerna har ingen färdig bild av månens historia men det tycks som att jorden träffades av en
eller flera himlakroppar med resultatet att jorden började rotera
snabbare och att en mindre del av materien avskiljdes från jorden
och började cirkulera mycket nära runt jorden. När jorden och den
blivande månen var så nära varandra gjorde tidvatteneffekterna att
månens rotation snabbt bands till jorden, varför vi aldrig kan se
månens baksida från jorden.
Men månens inflytande på jorden
bromsade också in jordens rotation. Den roterade först kanske dubbelt så snabbt som idag. Den rotationen omvandlades också till
lägesenergi, så att avståndet mellan jorden och månen växte -
och växer än idag med 3,8 cm per år enligt NASA.
I vår tid, när astronomer tittar upp
mot himlen kan de då och då se hur månen precis skymmer solen. Hade förhållandena varit bara lite annorlunda eller om livet på
jorden hade utvecklats snabbare eller långsammare, hade månskivan
varit för liten eller för stor för att vi skulle kunna se detta
fenomen. Så de där himlakropparna som gav jorden mer rotation och
en måne tog precis rätt. Och samtidig korrigerade de också
jordaxelns lutning, den som åstadkommer årstidernas växling.
Det är min personliga uppfattning att
det skulle ha funnits liv någonstans på jorden även utan denna
produktion av en måne. Men en evolutionär utveckling mot större
livsformer än alger och liknande kanske ändå kräver vissa
arrangemang? Det är en intressant tanke att planeten har skapats av
en rättmätig ägare.
