Fragment av Matteus 5:13-16 |
IN ENGLISH Bibelns böcker är ursprungligen muntliga berättartraditioner. Vissa yngre män lärdes upp att memorera berättelserna och även att memorera samtal skriftlärda emellan. När de var upplärda kunde de återberätta "sina" böcker exakt ord för ord. Detta kallas för tradering. Så småningom fixerades berättelserna, d.v.s. nedtecknades i något antikt språk. Detta gäller framför allt böckerna i Gamla Testamentet.
Helt säkert gjordes inga minnesanteckningar när Jesus talade till folk och sannolikt var ingen av Jesus lärjungar utbildade i tradering. När Jesus var bland dem stod han och hans undervisning i fokus. Efter korsfästelsen fanns kvar minnen av vad som hänt och vad Jesus hade sagt och man kan anta att en berättartradition då började att utvecklas.
De fyra evangelierna, så som de nu står skrivna i Nya Testamentet i olika språk, fixerades först ungefär från 30 till 100 år efter korsfästelsen, olika forskare har olika uppfattning. Markus och Matteus fixerades först och sist tror man att Johannes blev nedtecknat. Alla nedteckningar skedde på antikt grekiskt skriftspråk. Det språk som talades i Israel vid denna tid var arameiska, som var ett talspråk, och om något skulle skrivas ned så skrevs det på hebreiska, grekiska, latin eller något annat skriftspråk. Man har aldrig hittat något ursprungligt fragment av en evangelietext skriven på något annat språk än grekiska.
Bortsett från bergsplatåpredikan i Matteus och Lukas så finns alla längre citat från Jesus i Johannesevangeliet och är citat från den undervisning som Jesus bedrev när han besökte Jerusalem - där det fanns personer utbildade i tradering! I i Matteus står omnämnt att några fariséer fanns närvarande under den kända undervisningen uppe på bergsplatån ovanför Kafr Nahum (Kapernaum) vilka troligen var utbildade att minnas undervisning, i detta fall för att kunna rapportera till prästerna i Jerusalem. Efter Jerusalems förstöring upplöstes den mycket lönsamma tempelverksamheten och överlevande flydde undan romarna till Samarien och Galilén och vidare norrut. Det är ingen orimlig tanke att några av dem som skickats ut för att spionera på Jesus och för att memorera vad han lärde ut så småningom förenades med de kristna församlingar som bildats kring Paulus i Grekland med omnejd.
Ur Johannes (1917 år utgåva):
15:1 »Jag är det sanna vinträdet, och min Fader är vingårdsmannen.
15:2 Var gren i mig, som icke bär frukt, den tager han bort; och var och en som bär frukt, den rensar han, för att den skall bära mer frukt.
15:3 I ären redan nu rena, i kraft av det ord som jag har talat till eder.
15:4 Förbliven i mig, så förbliver ock jag i eder. Såsom grenen icke kan bära frukt av sig själv, utan allenast om den förbliver i vinträdet, så kunnen I det ej heller, om I icke förbliven i mig.
15:5 Jag är vinträdet, I ären grenarna. Om någon förbliver i mig, och jag i honom, så bär han mycken frukt; ty mig förutan kunnen I intet göra.
15:6 Om någon icke förbliver i mig, så kastas han ut såsom en avbruten gren och förtorkas; och man samlar tillhopa sådana grenar och kastar dem i elden, och de brännas upp.
15:7 Om I förbliven i mig, och mina ord förbliva i eder, så mån I bedja om vadhelst I viljen, och det skall vederfaras eder.
15:8 Därigenom bliver min Fader förhärligad, att i bären mycken frukt och bliven mina lärjungar.
15:9 Såsom Fadern har älskat mig, så har ock jag älskat eder; förbliven i min kärlek.
15:10 Om I hållen mina bud, så förbliven I i min kärlek, likasom jag har hållit min Faders bud och förbliver i hans kärlek.
15:11 Detta har jag talat till eder, för att min glädje skall bo i eder, och för att eder glädje skall bliva fullkomlig.
15:12 Detta är mitt bud, att I skolen älska varandra, såsom jag har älskat eder.
15:13 Ingen har större kärlek, än att han giver sitt liv för sina vänner.
15:14 I ären mina vänner, om I gören vad jag bjuder eder.
15:15 Jag kallar eder nu icke längre tjänare, ty tjänaren får icke veta vad hans herre gör; vänner kallar jag eder, ty allt vad jag har hört av min Fader har jag kungjort för eder.
15:16 I haven icke utvalt mig, utan jag har utvalt eder; och jag har bestämt om eder att I skolen gå åstad och bära frukt, sådan frukt som bliver beståndande, på det att Fadern må giva eder vadhelst I bedjen honom om i mitt namn.
15:17 Ja, det bjuder jag eder, att I skolen älska varandra.
15:18 Om världen hatar eder, så betänken att hon har hatat mig förr än eder.
15:19 Voren I av världen, så älskade ju världen vad henne tillhörde; men eftersom I icke ären av världen, utan av mig haven blivit utvalda och tagna ut ur världen, därför hatar världen eder.
15:20 Kommen ihåg det ord som jag sade till eder: 'Tjänaren är icke förmer än sin herre.' Hava de förföljt mig, så skola de ock förfölja eder; hava de hållit mitt ord, så skola de ock hålla edert.
15:21 Men allt detta skola de göra mot eder för mitt namns skull, eftersom de icke känna honom som har sänt mig.
15:22 Hade jag icke kommit och talat till dem, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de ingen ursäkt för sin synd.
15:23 Den som hatar mig, han hatar ock min Fader.
15:24 Hade jag icke bland dem gjort sådana gärningar, som ingen annan har gjort, så skulle de icke hava haft synd; men nu hava de sett dem, och hava likväl hatat både mig och min Fader.
15:25 Men det ordet skulle ju fullbordas, som är skrivet i deras lag: 'De hava hatat mig utan sak.'
15:26 Dock, när Hjälparen kommer, som jag skall sända eder ifrån Fadern, sanningens Ande, som utgår ifrån Fadern, då skall han vittna om mig.
15:27 Också I kunnen vittna, eftersom I haven varit med mig från begynnelsen.»
16:1 »Detta har jag talat till eder, för att I icke skolen komma på fall.
16:2 Man skall utstöta eder ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud.
16:3 Och så skola de göra, därför att de icke hava lärt känna Fadern, ej heller mig.
16:4 Men detta har jag talat till eder, för att I, när den tiden är inne, skolen komma ihåg att jag har sagt eder det. Jag sade eder det icke från begynnelsen, ty jag var ju hos eder.
16:5 Och nu går jag bort till honom som har sänt mig; och ingen av eder frågar mig vart jag går.
16:6 Men edra hjärtan äro uppfyllda av bedrövelse, därför att jag har sagt eder detta.
16:7 Dock säger jag eder sanningen: Det är nyttigt för eder att jag går bort, ty om jag icke ginge bort, så komme icke Hjälparen till eder; men då jag nu går bort, skall jag sända honom till eder.
16:8 Och när han kommer, skall han låta världen få veta sanningen i fråga om synd och rättfärdighet och dom:
16:9 i fråga om synd, ty de tro icke på mig;
16:10 i fråga om rättfärdighet, ty jag går till Fadern, och I sen mig icke mer;
16:11 i fråga om dom, ty denna världens furste är nu dömd.
16:12 Jag hade ännu mycket att säga eder, men I kunnen icke nu bära det.
16:13 Men när han kommer, som är sanningens Ande, då skall han leda eder fram till hela sanningen. Ty han skall icke tala av sig själv, utan vad han hör, allt det skall han tala; och han skall förkunna för eder vad komma skall.
16:14 Han skall förhärliga mig, ty av mitt skall han taga och skall förkunna det för eder.
16:15 Allt vad Fadern har, det är mitt; därför sade jag att han skall taga av mitt och förkunna det för eder.
16:16 En liten tid, och I sen mig icke mer; och åter en liten tid, och I fån se mig ty jag går till Fadern..»
16:17 Då sade några av hans lärjungar till varandra: »Vad är detta som han säger till oss: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig', så ock: 'Jag går till Fadern'?»
16:18 De sade alltså: »Vad är detta som han säger: 'En liten tid'? Vi förstå icke vad han talar.»
16:19 Då märkte Jesus att de ville fråga honom, och han sade till dem: »I talen med varandra om detta som jag sade: 'En liten tid, och I sen mig icke; och åter en liten tid, och I fån se mig.'
16:20 Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I skolen bliva bedrövade, men eder bedrövelse skall vändas i glädje.
16:21 När en kvinna föder barn, har hon bedrövelse, ty hennes stund är kommen; men när hon har fött barnet, kommer hon icke mer ihåg sin vedermöda, ty hon gläder sig över att en människa är född till världen.
16:22 Så haven ock I nu bedrövelse; men jag skall se eder åter, och då skola edra hjärtan glädja sig, och ingen skall taga eder glädje ifrån eder.
16:23 Och på den dagen skolen I icke fråga mig om något. Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Vad I bedjen Fadern om, det skall han giva eder i mitt namn.
16:24 Hittills haven I icke bett om något i mitt namn; bedjen, och I skolen få, för att eder glädje skall bliva fullkomlig.
16:25 Detta har jag talat till eder i förtäckta ord; den tid kommer, då jag icke mer skall tala till eder i förtäckta ord, utan öppet förkunna för eder om Fadern.
16:26 På den dagen skolen I bedja i mitt namn. Och jag säger eder icke att jag skall bedja Fadern för eder,
16:27 ty Fadern själv älskar eder, eftersom I haven älskat mig och haven trott att jag är utgången från Gud.
16:28 Ja, jag har gått ut ifrån Fadern och har kommit i världen; åter lämnar jag världen och går till Fadern.»
16:29 Då sade hans lärjungar: »Se, nu talar du öppet och brukar inga förtäckta ord.
16:30 Nu veta vi att du vet allt, och att det icke är behövligt för dig att man frågar dig; därför tro vi att du är utgången från Gud.»
16:31 Jesus svarade dem: »Nu tron I?
16:32 Se, den stund kommer, ja, den är redan kommen, så I skolen förskingras, var och en åt sitt håll, och lämna mig allena. Dock, jag är icke allena, ty Fadern är med mig.
16:33 Detta har jag talat till eder, för att I skolen hava frid i mig. I världen liden i betryck; men varen vid gott mod, jag har övervunnit världen.»
Svepningen i Turino |
Jag chansar... - Lars-Erik, efter att prövat och prövats, har jag nu funnit ett, vad var det du sa: "Att komma till insikt"? Ett, betraktelsesätt relativt ett andligt fenomen, uttryckt i de tre, förmodligen 'äldsta' evangelierna.
SvaraRaderaJag har under årens gång, från det att jag andligt drevs emot Sanningens ljus, efter en 'nära-döden'-upplevelse 1984 och omvändelse 1994, frälst och befriad! Döpt 1985 och satt i tjänst 2015, på Guds order!
Så, har jag funnit en 'öppenhet'/frimodighet att pröva 'andar'!
Så som den Andliga gåvan av "andars åtskillnad", med kraft drivit mig, att pröva, utmana och erfara skillnad mellan andar!
Frågan jag nu, söker perspektivisera i prövning, är frågan om begreppet "Demon", δαιμόνιο och dess faktiska betydelse för Jesus!
Inte för evangeliernas författare! Utan, då min tes, är - vid sidan om klassisk uttydning: "gudaväsen av lägre ordning", "vandrande ande, som tagit säte i människan och utgjorde personens själ", "röst som varnar för det man inte borde göra", "senstoiker gjorde "demon" till att vara en andevarelse för sig till det gudomliga, förnuftiga i människan", " en daemon (på svenska stavat daimon) är en välvillig hjälpande ande, medan en demon (på svenska också demon) är en ond ande"... kort sagt, utifrån min tes: - De världsligt essentiella uttryck relativt en gruppen tillhörighets bekräftande lycka: "Det ursprungliga grekiska ordet daimon har inte den negativa konnotationen som först förstods genom implementeringen av Koine δαιμόνιον ( daimonion ), och tillskrivas senare alla kognata ord som delar roten.
De grekiska termerna har inga konnotationer av ondska eller ondska. I själva verket betyder εὐδαιμονία eudaimonia , (bokstavligen gott humör) lycka"!... forts.
"döpt 1995", naturligtvis!!
Raderaforts...
SvaraRadera- Häng med nu!
Jag, som troende, omvänd, döp och bekännande mig varande del av den "Kristi brud", som i tjänst (bön och gärning), söker Sanningen bakom attributen, har funnit en 'nyckel', att för folket, den allmänneliga kyrkan, att förstå frälsningens heligförklarande!
Och det, genom att tyda; "Demon", som 'belonging commands'! Samhället kräver, för ditt tillhörande, din tillhörighet!
...annars mobbas du av dina kamrater!
...utsätts du för av-, bort-, frånstötning "STÖTA BORT10 4. till I 1: gm att stöta driva bort (ngn l. ngt), stöta undan; äv.: göra sig kvitt l. göra sig av med (ngt); äv. dels motsv. I 1 h: knuffa bort (ngn l. ngt), dels (med.) i fråga om kropps avstötning av (i sht inopererad) kroppsdel. Han stötte hono(m) bort. Apg. 7: 27 (NT 1526). (Bonden kastade stenarna) på stengärdesgården med sådan fart, att det slog gnistor ur dem, och de lösa kanterna stöttes bort. Lagerlöf Jerus. 1: 315 (1901). Det var 1973 som man upptäckte att njursjuka patienter som fått blodtransfusion före njurtransplantationen, hade mindre benägenhet att stöta bort sina njurar än patienter som inte fått någon blodtransfusion. DN 25⁄9 1984, s. 7. jfr bortstöta. särsk. bildl.; särsk.: vara motbjudande för (ngn), verka frånstötande (se frånstöta 2 slutet) på (ngn); förr äv.: (vid konkurrens) slå ut (ngn). Han stöter bort alla sina vänner genom sin oginhet. VDAkt. 1666, nr 226 (i fråga om konkurrens). Strindberg stötte bort mej genom sin ansvarslöshet. Lo-Johansson Förf. 41 (1957). — (SAOB.se)
...vad som hindrar den socialt implementerade människan, motståndet mot, från - att göra Guds vilja!
"Ge Kejsaren vad Kejsaren tillhör..."
Jag bygger min tes på ett socioantropologiskt betraktande! En marknadsanalytisk progression för ett skapat 'köpbeteende'!
- Hur bryter vi ner motståndet när vi inte SER Satan?!!
Min tes pekar på Hin Håle! Där är han! I människans natur!
Antropologin säger '80/20'! 80% gör vad man 'tror' gruppen kräver! Och resterande 20% anklagas för 'besatthet'!
- Vem kontrollerar människans natur - 'Isebels ande'?!
"Icke genom någon människas styrka eller kraft, skall det ske! Utan genom min 'heliga' Ande!", säger Herren.
DÄR, och NÄR - den fritt väljande människan väljer Vägen, Sanningen och Livet!
- "Gå i Frid. Och synda icke mera."
Ser mycket varmt fram emot din reaktion, broder!
Jesu vän, slav och medarvinge - Matsini/Z