In English I morgon ska Obama anlända till Stockholm, om nu inte resan ställs in med tanke på det spända läget i Syrien, men inga "exceptionella" personer har givit några "radarekon" på sistone.
Rimligen är gränsen mellan inbillning och verklighet skarp, men bilden av gränsen är alltid något deformerad och utsmetad p.g.a av en generell osäkerhetsprincip. Jag har upplevt sådant som jag inte kan avgöra om det var verkliga händelser eller inte. Ofta har jag inget behov av att kunna avgöra det utan vissa händelser klassificerar jag som händelser i gråzonen, en gråzon som är näst intill verklig och även möjlig att exploatera.
Mitt första arbete efter grundskolan var på SRA, Svenska radio aktiebolaget. Efter en lödkurs och ett avslutande prov började jag arbeta på en avdelning där elektronisk utrustning till raketbeväpning av drakenflygplan monterades på licens från USA. Jag var sexton år och hade en lön runt tre kronor per timme. Utrustningen var hemlig och jag hade fått skriva på ett avtal om sekretess. Efter några månader blev jag avskedad.
Sista dagen på jobbet visste jag inte att jag aldrig skulle komma tillbaka. Jag minns att jag kände mig ovanligt avslappnad och tillfreds. I stället för att packa ihop och städa och ställa mig vid stämpelklockan och vänta, vilket var den vanliga ordningen för mig och mina arbetskamrater, så tog jag det lugnt och hämtade material för morgondagen. När jag lämnade arbetsplatsen var det bara jag och någon person till kvar, som gick alldeles bakom mig mot trapporna. Redan innan jag hann ut på gatan började jag må dåligt men lyckades med stor ansträngning ta mig till Fridhemsplans tunnelbanestation. Jag fick en sittplats och efter några stationer spydde jag ner golvet i den fullsatta vagnen. Bara av en tillfällighet vaknade jag till när jag skulle gå av. Jag var sjuk i flera dagar efteråt och av någon anledning ringde jag aldrig och sjukanmälde mig, vilket blev skälet för avskedet.
Ett år senare sökte jag in på gymnasium men hade för dåliga betyg och kom inte in. När terminen hade börjat ringde en person och sa att jag kanske kunde få en plats som blivit vakant på Vasa Gymnasium. Samma kväll träffade jag studierektorn på skolan. Han var klädd i uniform och satt bakom ett bord och tittade på min ansökan. Han förklarade sin officersuniform med att han just skulle göra repmånad, men att han ville bli klar med intagningen innan. Han hade valt ut mig därför att jag hade bra betyg i kemi och menade att det tydde på en studiebegåvning. Jag hoppade in i undervisningen dagen efter men såg aldrig mer till min välgörare på skolan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar